måndag 26 november 2007
Andra dagens tävlingar
I dag lider jag med Martin Larsson som jag vet kan åka bra på första sträckor men får inte till det alls i dag men han kommer igen var så säker. Nu ser vi fram mot nästa helgs tävlingar i Finland. Jag tippar redan nu en seger till dem svenska åkarna genom Södergren.
Sveriges placering blev Herrar 7:a och 17:e. Damerna blev 8:a.
lördag 24 november 2007
Vilken premiär!
Herrarna körde i dag 15km fritt och jag var lite orolig för att Anders inte skulle lyckas gå in topp 10 han har haft svårt förut i premiärer och skateloppet i Bruksvallarna förra veckoslutet var inget världsklass lopp men att formen fanns va det inget tvivel om efter hans lopp i klassisk stil i bruksvallarna, men jag fick fel Anders gjorde allt rätt och blev trea. Segraren i dag hette Axel Teicman som åkte mycket starkt. Jag trodde att bäste Svensk skulle bli Marcus Hellner men han hade en mycket tung dag och åkte in på en blygsam 37:e plats det här tror jag va en tillfällig svacka och jag tror och hoppas att han visar redan i morgon sin kapacitet. Johan Olsson gjorde även han ett bra lopp efter sin förkylning och blev 10:a.
söndag 18 november 2007
Kalla visade klass!
I herrklassen blev det ungefär som jag hoppades Marcus Hellner visade att han är en mycket bra skateåkare och vann loppet före Anders Södergren. Det gör inget om Anders vinner varje lopp men jag tror det är bäst om han får lite motstånd både för hans egen del och för hela landslaget. Trea i dag blev Martin Larsson även det var ett positivt besked. Det ska verkligen bli roligt och se vad de svenska åkarna kan prestera nästa helg, hoppas bara Mattias Fredriksson blir frisk och kan åka loppen i Norge. Jag tycker det verkar vara ett bra drag kring landslaget och det ser ut att kunna bli en bra säsong för svenskarna.
lördag 17 november 2007
Södergren krossade allt motstånd!!
Resultat
1. Anders Södergren 39.58
2. Jerry Arlin 41.45
3. Oskar Svärd 42.28
Damklassen avgjordes över 10km och där fanns det en tjej som dem flesta trodde skulle vinna det här loppet ganska enkelt nämnligen Charlotte Kalla. Men så blev det inte Kalla var sig inte lik och var hela 18sek efter Maria Rydqvist efter halva distansen hon rykte upp sig lite på andra varvet men var ändo 4sek efter vid målet, trea blev Jenny Hansson Vålådalens SK så det blev tre pallplatser för långloppsåkarna från Vålådalen, imponerande. I morgon hoppas jag lite extra på att Charlotte får visa vad hon kan och vinner loppet relativt enkelt det skulle vara bra inför världscupen. Några till jag hoppas lite på i morgon är de unga tjejerna Anna Hansson och Maria Gräfnings.
Resultat
1. Maria Rydqvist 31.16
2. Charlotte Kalla 31.20
3. Jenny Hansson 32.21
söndag 11 november 2007
Novembersprinten
Tisarens ryssar sprang bra som alltid!
Resultat
http://www.mjolbyok.se/documents/tavlingar/novembersprinten/2007/Resultat.htm
lördag 10 november 2007
Novembersprinten i morgon!
Jag kommer själv vara på plats och springa första sträckan i KFUM Örebros andra lag som lite backup till Stefan Aronsson, så det ska bli kul och följa tävlingen efter man har tagit sig runt.
Det kommer förmodligen bli mycket svårt att spräcka klungor i morgon. Men det finns några framförallt i OK Tisaren som jag tror kan lyckas med det bl a Johan Runesson som springer fjärde sträckan eller varför inte Dmitri Tsvetkov på femte som är en kavel löpare av mycket hög klass.
Mitt tips blir så här!
1. OK Tisaren
2. Linköpings OK
3. IKHP
4. KFUM Örebro
5. OK Hällen
6. Denseln
7. OK Tisaren 2
Kom ihåg var ni såg resultaten först:-)
tisdag 6 november 2007
Ultralöparen Rune Larsson
Idag jobbar jag som föreläsare. Det innebär bland annat att jag körde 6000 mil med bilen under de senaste 12 månaderna och att jag håller drygt 100 föreläsningar om året. Tiden för träning blir väldigt knapp. Jag tränar när det finns rimliga tillfällen, vilket innebär 3 - 5 gånger per vecka. Jobbet betyder mycket för mig.
När jag helt otippad vann Hälsingeleden (51 kilometer terräng) 1979 är mitt roligaste idrottsminne. Det startfältet är det mest meriterade som ställt sig på en startlinje i ett svenskt ultralopp. Där fanns flerfaldiga svenska mästare i orientering, en som blivit tvåa på SM i maraton, norrlandsmästare i löpning, segrare i Fjällorienteringen och många andra. Jag hade då aldrig vunnit en löpartävling och sprang bara på ren glädje. Fattade inte att jag ledde loppet förrän jag såg en kranskulla.
Det roligaste internationella loppen var 24-timmarsloppet i Hönefoss, Norge, där jag sprang 262 km 640 meter, samt när jag vann Spartathlon 1987 trots att jag hade sådan matförgiftning att jag inte kunde äta eller dricka något de sista åtta milen.
Det längsta under träning är en definitionsfråga. Jag brukade ta tåget till Kornsjö i Norge och springa hem till Trollhättan. Det var 10 mil. För några år sedan tog jag tåget till Ystad och sprang hem. Det var 42 mil men då la jag mig på marken och sov några gånger.
Den längsta tävlingen jag sprungit är The Westfield Run, ett lopp på 1015 kilometer mellan Sydney och Melbourne.
När man är utmattad av sömnbrist kan hjärnan börja rycka åt sig några sekunder sömn då och då. Det kallas mikrosömn och det ökar människans aktionsradie. Genom att bejaka mikrosömnen medan man springer går det att orka längre. Tekniken är att bestämma sig för att låta sömnen komma medan benen fortfarande springer.
Att ro över Atlanten är inte lika fysiskt krävande som att springa över Amerika på 82 dygn. Det finns exempel på relativt otränade människor som rott över Atlanten. Men en relativt otränad människa kan inte springa över en kontinent och logga in i genomsnitt drygt sex mil per dag.
Det är svårt att definiera vad som varit mitt mest krävande äventyr. Atlantrodden krävde en viss sorts psyke. Där ute på vidderna gällde det att kunna hantera tiden, och känslan av att ständigt vara utsatt för faror, liksom det krävde mycket av oss eftersom vi ständigt fick omvärdera och sätta nya mål. Amerikalöpningen var en underbar turistresa till fots. Jag hade oerhört mycket tur och kunde använda all min kunskap från ett helt liv som löpare. Ett annat äventyr som krävde allt av mig var när jag paddlade en canadensare ensam från Härjedalsfjällen till Skagerack. Det är kanske mitt hårdaste äventyr någonsin, på det sättet jag genomförde det. Då gick jag ner sju kilo i vikt på två veckor, trots att det inte fanns något överflöd att ta från den löparkroppen.
Jag var bra tränad och gjorde allt rätt. Hade åkt skidor hela vintern och sprungit en massa mil också. Året innan sprang jag 952 mil, så det fanns en rejäl grundträning i botten.
Huvudingrediensen var löpning. Men jag paddlade kanot och åkte skidor också.
Tja, jo, men det hänger lite i luften ännu. Jag skulle vilja prova bergsbestigning och det kan bli en resa till Sydamerika i det syftet nu i vinter. Vi får se.
söndag 4 november 2007
I fokus Robin Bryntesson
Det var egentligen meningen att Robin skulle ha kört sin första tävling för i år redan, VC i Dusseldorf men tyvärr blev det inte så eftersom han åkte på ett tråkigt magvirus och fick i stället ligga på hotellet. Det här var självklart mycket tråkigt. Men jag får uppfattningen att det här är inte killen som gräver ner sig för ett bakslag. Så länge det finns lopp finns det hopp som han säger. Men nu är Robin frisk igen och har kört tre dagar med dubbla pass och det har kännts bra med tanke på omständigheterna, ett magvirus är inte det bästa en elitskidåkare kan få. Jag tycker den här killen verkar ha båda fötterna på jorden och har mycket glädje och humor med sig.
Det är inte det lättaste och slå sig in i det svenska sprintlandslaget men Robin har inte varit senior så länge så om jag själv får gissa tror jag att han har sin plats i det svenska sprintlandslaget inom något år. Hittils är en 14:e plats bästa resultatet på en världscup det är mycket bra av en så ung kille men jag tror att han har betydligt högre mål.
Det som Robin anser som störst i hans karriär är guldet i U23 VM förra vintern där han vann en mäktig spurtduell mot en annan svensk Marcus Hellner.
En annan stor och rolig sak som vi kommer in på är när Bryntesson fick åka Kollens femmil förövrigt den första femilen han åkt, varför inte börja med det värsta först som han säger. Hur gick det då till? Varför blev det just Robin som åkte? Jo det börja med att han blev 22:a i sprinten som gick i Borlänge då ringde Bråten som var kapten då och sa att du må gå sprinten i Drammen och det gjorde han. Sen var tanken att han skulle stanna kvar för att kolla på femmilen men med kort varsel fick han reda på att han skulle åka och det kunde man självklart inte tacka nej till. Men han tyckte lite synd om dem som var hemma och kanske förtjäna att få ställa upp mer. Men det va inget Robin kunde göra något åt. Så det var bara att ställa upp och köra så bra det gick. Nu va inte laddningen det bästa för att köra det här tuffa loppet. Men en nyttig erfarenhet blev det.
Då kommer jag att tänka på Vasaloppet men det är inget Robin har kört ännu, bara några av småloppen runt omkring den riktiga vasan har han prövat på. Han gillar stämningen runt vasaloppet, och vi är överens om att den bredden Vasaloppet har är oerhört viktig för skidåkningen i stort. Men i framtiden är det inte omöjligt att det blir en rejäl satsning på vasaloppet och då är det självklart toppen som gäller för Robin.
Vi kommer även in på träningen som är mycket hård, förra året hamna han på 701 timmar och i år är målet 750. Det blir inte veckopulsering han kör utan mer att han kör tre dagar stenhårt för att sen vila lite. När man kör så här pass mycket träning gäller det att lyssna på kroppens signaler så man inte går i väggen. På sommaren har han förlagt sin träning till skidparadiset Bruksvallarna som även håller hög klass för fina löprundor mm. Ett resultat av all hård träning som jag inte kan låta bli att imponeras av är hans resultat i golden four som är ett slags styrketest som många idrottare kör för att se var man står styrkemässigt. Resultatet är dips 70, chins 30, brutalbänk 53 och raka benlyft 12. Pröva det ni som vill jag tror att jag avstår för att inte bli besviken.
Det var allt jag hade om Robin Bryntesson så med det tackar jag Robin och önskar honom stort Lycka till!
fredag 2 november 2007
I fokus repotage på G!
I den andra serien har jag inte haft något snack ännu men det kommer. Jag har två stycken som är klara bla Rune Larsson som jag nämnt redan, men nu är även Reima Hartikainen klar som är en av Sveriges bästa ultralöpare. Dem här båda repotagen hoppas jag att jag hinner få klara nästa vecka.
Nu ska jag till Göteborg men jag återkommer på söndag.
//Matthias